Vilket år! Vilket jävla år med både skratt , glädje , nya vänner och ett år av farväl . Ett år av ovisshet och oro , ett år av saknad . Men vi har gjort allt som mamma bett om och vi bemöter alla känslor och tankar när de kommer . Ett år av
stolthet och glädje att se hur han hela tiden utvecklas framåt i tal , framåt i kommunikation allt handlar om tålamod ( vilket inte är så jädrans lätt ibland står vi där och skriker men pratar om varför vi skriker
. ) Att ständigt parera med förklara och upprepa vad vi vill förmedla är vår dagliga basic. Att ständigt se syskon bråk som kan balla ur och sluta med gråt å förlåt är vardagsmat . Vi skiljer oss inte från nån annan familj vi genomgår
samma faser, samma trots och samma syskonbråk mellan bröder . Vi är inte annorlunda Erik är inte besvärligare än nån annan , han är långt i från dum i huvudet och han är sååååå mkt klokare i tankar och känslor. Behöver bara en
rejäl portion av tålamod för att besvara frågor eller få tid på sig att genomföra en uppgift med en hjälpande hand om han behöver . Han behöver bara få tydliga raka direktiv och framförallt tid att få svara .
Så stolt över honom ❤️❤️🙌🏽